Nyfiket krafsande och rafsande
samlar poeten allt möjligt och omöjligt
för att bädda mjukare än mjukt.
Men vad ska det bli?
Vi pratar barnsligheter och tusenårssjälar
i detta avsnitt. Gäst är Hanna Lundström, poet
och ordkonstlärare. Hon har valt en dikt
av Eva-Stina Byggmästar som är mästare
på att bygga dikt.
Samlar ihop
näsdukar, vantar och halsdukar,
gungstol, pälsmössor, trasmattor,
hyvelbänk och kökssoffa,
liksom hyllmeter efter hyllmeter
med fågelböcker och väggbonader
med ordspråk på marsianska, pelargoner,
ejderdunstäcken och filtar av lump
allt drar
jag in –
jag drar in allt
i holken –
gör det
mjuka mjukare
och än mer mjukt – bäddar för det kosmiska
ägget: för poesin, dikternas dikt,
för barnet med gammelmansansiktet
och tusenårssjälen
Eva-Stina Byggmästar (ur Orkidébarn 2018)
Tack för mjukheten och bilden av allt som dras in genom ett litet holkhål.
Mycket fint avsnitt.
Tack för diktpodden.
Ursäkta sent svar…
Tack, vad roligt att du lyssnar!
Tack för den fina dikten.
Tack för att du lyssnade!